Läsflyt - bryggan mellan avkodning och läsförståelse

Läsflyt brukar beskrivas som bryggan mellan avkodning och läsförståelse. I den här artikeln beskrivs vilka komponenter som ingår i läsflyt, varför läsflyt är så viktigt för läsförståelsen och hur läsflyt kan övas.

Läsflyt en förutsättning för läsförståelse

Läsflyt är en viktig förutsättning för att uppnå god läsförståelse. Många delkomponenter i läsningen kan sammanfattas under rubrikerna avkodning och språkförståelse och måste utvecklas för att man ska kunna uppnå läsflyt och därmed god förståelse för vad man läser. Det innebär att många komponenter involveras och samverkar, allt från den första avkodningsfasen till att eleven upplever att läsningen sker flytande.[1]

Det är viktigt att eleven uppnår automatiserad ordavkodning. Eleven har då kunskap om den alfabetiska principen och är inte tveksam om bokstav-ljud-kopplingen och kan avkoda orden korrekt. I detta skede kan eleven läsa ut högfrekventa ord direkt utan att de måste analyseras. De kognitiva resurserna kan då istället läggas på att förstå det man läser och utveckla läsflytet. Läsflyt är emellertid inte riktigt detsamma som automatiserad avkodning.

Vad innebär läsflyt?

Läsflyt inbegriper tre nyckelelement; exakt läsning, tempo som när man talar samt prosodi.[2]  

Med exakt läsning menas att läsa orden och meningarna utan att tveka och utan stakningar eller felläsningar. Eleven har i det läget automatiserat sin ordavkodning.

Att ha rätt tempo innefattar läsning som är lätt att lyssna på och där man varken läser för snabbt eller för sakta, ungefär som när man talar. Eleven har god ordigenkänning och läser ortografiskt.

Med lämplig prosodi menas att kunna läsa texten med passande pauser och att kunna betona på rätt ställe. En elev som läser en text med lämplig hastighet känner igen orden och har alltså automatiserat sin ordavkodning. Eleven betonar orden med korrekt ljudläge och frasering vilket innebär att orden läses med rätt prosodi.[3] Kuhn & Stahl (2000) menar att när eleven läser en text prosodiskt är det ett bevis på att eleven förstår vad den läser.

Prosodi är det skrivna språkets rytm och melodi. Vilken intonation man lägger vid vissa ord när vi kommunicerar talar om vad vi vill uttrycka. Det är t.ex. skillnad på ”Vad tycker du?” och ”Vad tycker du? och Vad tycker du?”. Prosodin uttrycker alltså vad texten egentligen vill framföra till läsaren. Torgesen och Hudson menar att det centrala med läsflyt är idén om att läsflytet går bortom förmågan att läsa en text fort. I den meningen är prosodin ett bevis på att läsaren aktivt konstruerar vad texten vill förmedla.[4]

Varför är det viktigt att uppnå läsflyt?

Den kanske viktigaste fördelen för eleven med att uppnå läsflyt, är att det är först då som läsförståelsen kan utvecklas på ett positivt sätt. När man läser med flyt det vill säga utan stakningar, men med rätt tempo och med rätt intonation, kan den koncentration som tidigare lagts på avkodningen och/eller språkförståelsen helt läggas på läsförståelsen och upplevelsen av texten. Det kan jämföras med andra företeelser man gör som sker helt automatiskt, exempelvis när att köra bil med växelspak. När den färdigheten är automatiserad kan man växla utan att reflektera över att man gör det och istället rikta sin uppmärksamhet mot övriga i trafiken. Allt man gör som sker automatiskt belastar inte hjärnan på samma sätt och känns alltså inte särskilt mödosamt. Energin kan läggas på det som är viktigast, då det gäller läsning på förståelsen och tolkningen av texten.

Läsflyt och läsförståelse har en nära förbindelse. Om mycket möda måste läggas på avkodningen i texten blir det på bekostnad av förståelsen. En långsam och mödosam läsning gör att det blir jobbigt för eleven att ta sig igenom en text och samtidigt förstå det man läst. Studier visar att mindre starka läsare på alla nivåer ökar förståelsen för texten när den presenteras talspråkligt vilket indikerar att språklig förmåga har inverkan på läsflytet. Läsflytets betydelse för läsförståelsen gäller inte enbart vid högläsning utan även vid tyst läsning.

Hur utvecklas läsflyt?

För att läsflyt ska kunna uppnås måste som tidigare nämnts kopplingarna mellan bokstav och ljud vara befäst och den automatiserade avkodningen fungera väl. Levy m. fl. (1997) påvisade att svaga läsare gjorde avsevärda framsteg i läsflyt av löpande text när de hade fått förbereda sin läsning genom att träna på enstaka ord ur texten innan läsning av sammanhängande text.[5] Detta innebär att eleven tränar både avkodningen och förståelse av ordet och får på så sätt språkförståelse. Undervisningen i läsflyt måste vara strukturerad, ske i lugn miljö samt ske kontinuerligt.

Samband läsa mycket och goda läsare

Vi vet att ju mer man tränar desto bättre blir man, oavsett vad det gäller. De barn som tidigt har fått läsa mycket högt tillsammans med någon som lyssnat och kunnat korrigera har så klart de allra bästa förutsättningarna att nå framgång med sin läsning, till skillnad från barn som aldrig eller mycket sällan har fått uppleva detta.  Den omtalade , (Matteusevangeliet 25:29) beskriver att ”den som har, han ska få, och det i överflöd, men den som inte har, från honom skall tas också det han har” kan sägas gälla även för läsflytet, alltså att skickliga läsare läser mer och de mindre skickliga läser allt mindre. Med tiden blir skillnaden mellan svaga och skickliga läsare större och större. I konsensusrapporten som genomfördes i början av 2000-talet, konstaterades att läsproblemen inte växer bort. Istället slog man fast att det är förödande för elevens fortsatta läsutveckling att inte ta tag i problemen direkt. Elever med långsammare läsutveckling får mindre läsrutin och ett mindre ordförråd och därmed stora svårigheter när kravnivån höjs under mellanstadiet.[6] Därför är det viktigt att läsflyt  utvecklas redan i de lägre åldrarna.

Att utveckla läsflyt

Rikligt med tillfällen till att läsa sammanhängande text är en förutsättning för att uppnå läsflyt.[7] Många elever måste få hjälp med att upptäcka olika typer av texter som fångar deras intresse. Vid valet av text som eleven ska läsa bör den vara på elevens läsutvecklingsnivå. Det är viktigt att hitta en lämplig text som inte är för svår och som samtidigt fångar elevens intresse. I annat fall finns risken att lusten att läsa försvinner. Om eleven får stöd i läsningen av en vuxen kan texten däremot vara en nivå svårare.[8] När en elev läser får det inte enbart vara fokus på hastigheten. Läsflytet utvecklas än mer om man samtidigt tränar att förstå den text man läser. Om läsningen sker tillsammans med en vuxen som finns där och kan förklara ord och sammanhang kan man uppnå god effekt.

Repeterad läsning

Enligt National Reading Panel (2000) är ”repeterad läsning” en effektiv metod för att träna läsflyt. Repeterad läsning kan genomföras på olika sätt och nedan ges tre olika förslag.

Repetera efter läraren

Att låta eleven lyssna när läraren eller annan skicklig läsare läser en text högt, uttrycksfullt och med god prosodi och sedan själv läsa samma text är ett bra sätt att lära sig på.[9] Att läsa ofta och att läsa högt tillsammans med någon som läser med god intonation är effektivt för att utveckla läsflyt, eftersom läsflyt vid tyst läsning utvecklas av läsflyt vid läsning högt.

Läsa tillsammans

Elev och lärare läser tillsammans. Läraren läser ett kort stycke (för de yngsta barnen kan det räcka med en mening) och eleven lyssnar. Läraren läser texten livfullt och försöker avspegla sinnesstämningen i texten men utan att överdriva.[10] Därefter läser eleven samma text. Läsningen upprepas tills eleven upplever att läsningen flyter.

Eleven spelar in

Att spela in det eleven läser och sedan låta eleven analysera sin egen läsning tillsammans med läraren är för många elever ett uppskattat sätt att utveckla sitt läsflyt. Inspelning av samma text kan med fördel upprepas vid ett senare tillfälle för att eleven ska uppleva framåtskridande i läsningen.

Kan man bedöma läsflyt?

För att kunna bedöma en elevs läsflyt måste man aktivt lyssna på när eleven läser en text högt. När man låter eleven berätta vad de läst utan att det blir ett regelrätt förhör på innehållet, visar oftast om eleven förstått innehållet. Prosodi tillsammans med exakthet och tempo har som tidigare påpekats ett nära samband och hänger oftast ihop med läsflyt och förståelse av text. Den enskilde läraren måste ges möjligheter att lyssna på en elev i taget. De texter som på ett bra sätt visar om en elev läser med god intonation innehåller olika typer av skiljetecken där kommunikation (dialoger) sker i texten.

Samtidigt som det är tydligt att prosodin i läsning är en viktig hjälp för att förstå vad en person läser när man lyssnar på någon som läser, är det lika klart att prosodin används av läsaren som hjälp för att förstå innehållet.[11] Den skicklige läsaren använder sig av betoning och satsmelodi i mycket högre grad än vad svaga läsare gör. Elevens förmåga att för texten använda sig av rätt tempo och lämplig intonation kan ses som ett tecken på att eleven uppnått läsflyt. Det är i detta skede eleven gör uppenbara framsteg i sin läsning.

Kartläggning av elevernas läsflyt

Som lärare bör man regelbundet lyssna på elevens högläsning och göra anteckningar hur eleven läser, exempelvis vilken typ av fel eleven gör. De flesta elever vill gärna själva följa sin progression i läsutvecklingen och uppskattar att t ex genom stapeldiagram se förbättringarna över tid. Ett annat sätt är att spela in när eleven läser. Elev och lärare kan sedan tillsammans lyssna på det inlästa för att eleven själv ska få höra sina framsteg.

Viktigt är dock att dokumentera läsningen, alltså hur långt eleven läst en text på en viss tid och notera antal felläsningar och vilken typ av felläsningar som uppkommit.

Som tidigare nämnts är läsflytet en grundförutsättning för läsförståelse. Det betyder att eleven i samband med kartläggningen också bör kunna redogöra för vad texten handlade om.

Texterna på mellanstadiet är mer avancerade, såväl faktamässigt som språkmässigt, än lågstadiets texter och de elever som ännu inte uppnått ett läsflyt kommer med all sannolikhet att få problem med läsförståelse. Eleven bör därför ha uppnått läsflyt vid slutet av tredje klass.

Författare

Birgitta Herkner

Birgitta Herkner Fil.lic i specialpedagogik och universitetsadjunkt vid Stockholms universitet. Birgitta har bland annat bedrivit forskning kring de nationella proven i svenska i åk3 och visat att de kan missa elever med avkodningsproblem om de är för lätta. Läs mer om Birgittas forskning här.

Referenslista

[1] Torgesen, J.K. & Hudson, R. (2006). Reading Fluency: critical issues for struggling readers. I S.J. Samuels and A. Farstrup (red.) Reading Fluency: The forgotten dimension of reading success. Newark, DE: International Reading Association. 

[2] Hudson, R.F., Mercer, C.D., & Lane, H.B. (2000). Exploring reading fluency: A paradigmaticoverview. (Opublicerad). University of Florida, Gainesville.

[3] Kuhn, M. R. (2005). A comparative study of small group fluency instruction. Reading Psychology, 26, 127-146.;

Kuhn, M. R. & Stahl, S. A. (2003). Fluency: A review of developmental and remedial strategies. The Journal of Educational Psychology, 95, 1-19.

[4] Torgesen, J.K. & Hudson, R. (2006). Reading Fluency: critical issues for struggling readers. I S.J. Samuels and A. Farstrup (red.) Reading Fluency: The forgotten dimension of reading success. Newark, DE: International Reading Association. 

[5] Levy, B.A., Abello, B. & Lysynchuk, L. (1997). Transfer from word training to reading in context: Gains in reading fluency and comprehension. Learning Disabilities Quarterly, 20, 173-188.

[6] Myrberg, M. (2003). Att skapa konsensus om skolans insatser för att motverka läs- och skrivsvårigheter. Stockholm: Lärarhögskolan, Institutionen för individ, omvärld och lärande. http://www.skoldatatek.se/dmd/konsensus2003.pdf (hämtad 2016-12-03).

[7] Kuhn M. R. & Levy, L. (2015). Developing fluent readers: teaching fluency as a foundational skill. New York: The Guilford Press.

[8] Kuhn, M. R. (2005). A comparative study of small group fluency instruction. Reading Psychology, 26, 127-146.

[9] NRP, National Reading Panel (2000). Report. Washington, DC: National Institute of Child Health and Human Development.

[10] Kuhn M. R. & Levy, L. (2015). Developing fluent readers: teaching fluency as a foundational skill. New York: The Guilford Press.

[11] Schwanenflugel, P.J., Hamilton, A.M., Kuhn, M.R., Wisenbaker, J.M., & Stahl, S.A. (2004). Becoming a fluent reader: Reading skill and prosodic features in the oral reading of young readers. Journal of Educational Psychology, 96 (1), 119-129.