The Simple View of Reading

LegiLexi vilar på några enkla teoretiska utgångspunkter och den mest framträdande är modellen The Simple View of Reading. Den modellen samt LegiLexis övriga teoretiska utgångspunkter presenteras i det här kapitlet. 

Läsning kan definieras på flera sätt. LegiLexis material utgår från den teoretiska modellen The Simple View of Reading som lanserades under 1980-talet av forskarna Philip Gough och William Tunmer[1]. Modellen är mycket användbar och den är numera väletablerad bland såväl forskare som lärare runt om i världen.[2] Inspirationsbibliotekets disposition och LegiLexis övriga material tar därför sin utgångspunkt från The Simple View of Reading.

The Simple View of Reading förklarar läsning som en produkt av två grundläggande färdigheter; avkodning och språklig förståelse och detta kan åskådliggöras med hjälp av en enkel formel:

The Simple VIew of Reading

Läsning ska i modellen tolkas som god läsförmåga vilket innefattas av att läsa med en god läsförståelse. Avkodning är de tekniska aspekterna av läsning, det vill säga att kunna göra om rader av bokstäver till ord. Med språkförståelse menas språklig förståelse på ord, menings- och pragmatisk nivå. Fortsättningsvis och i alla artiklar ska begreppet förståelse tolkas som språkförståelse. Bilden nedan belyser hur såväl avkodning som språkförståelse gör det möjligt att uppnå läsförståelse.

Formeln L = A x S beskriver läsning som produkten av avkodning och språkförståelse vilket betyder att avkodning och språkförståelse är lika viktiga komponenter för att nå läsförståelse. Man behöver således ha både avkodningsfärdighet avkodning och språkförståelsefärdighet för att kunna läsa.[3]

Låt oss belysa detta lite närmare med några exempel. En elev som har god språklig förståelse men med brister i avkodningsfärdigheten har svårt att uppnå en god läsförståelse. På samma vis kan en annan elev med god avkodningsfärdighet men med en svaghet i den språkliga förståelsen ha svårt att uppnå god läsförståelse. Det innebär att om någon faktorerna avkodning eller språklig förståelse i modellen brister så blir alltid produkten 0, det vill säga eleven uppnår inte läsförståelse.

0 = 1 x 0

0 = 0 x 1

Självklart är det fler färdigheter än avkodning och språklig förståelse som spelar in vid läsning. Om man exempelvis studerar bilder av hjärnans aktivitet under läsning kan man upptäcka att det är otroligt många fler processer som måste samspela.[4] En kraftig förenkling av alla dessa processer delar emellertid upp dem i enbart två slags delfärdigheter, nämligen just avkodning och språkförståelse. 

Olika läsfärdigheter lägger grunden till läsning

The Simple View of Reading beskriver endast vilka färdigheter som behövs för läsinlärning, inte hur man undervisar i läsning. Men med utgångspunkt i the Simple View of Reading och med inspiration från senare forskning;

  • Wrens The Cognitive Foundations of Learning to Read: A Framework[5],
  • Glaser och Moats[6] samt
  • Scarboroughs The Reading Rope[7]

har LegiLexi i sin tur skapat en struktur för de färdigheter som behövs för att kunna avkoda och ha språkförståelse. Strukturen visas i nedanstående modell. I modellen illustreras olika färdigheter som utgör en del av de olika faktorerna som ingår i The Simple View of Reading. Inspirationsbibliotekets uppdelning i artiklar och avsnitt har denna modell som utgångspunkt.

Låt modellen vägleda det pedagodiska arbetet

Som lärare kan man ha stor pedagogisk nytta av att vara insatt i The Simple View of Reading. Den främsta nyttan har man när man ska hitta olika förklaringar till elevers läsproblem och när man vill få vägledning i hur det pedagogiska arbetet kan läggas upp. Beror svårigheterna på en svag avkodning, en svag språkförståelse eller en kombination av båda dessa delar? Exempelvis kan problemen för dyslektiker bottna i brister inom avkodningskomponenten. Däremot kan dessa elever uppvisa en hög grad av språklig förståelse. Elever med exempelvis ett annat hemspråk kan däremot ha en väl utvecklad avkodningsförmåga men istället ha svårigheter med språklig förståelse.

En annan praktisk nytta man kan ha av The Simple View of Reading är det preventiva arbetet som sker i förskoleklass.  Det handlar helt enkelt om att klarlägga vilka aktiviteter som i förlängningen gynnar avkodning och vilka som gynnar den språkliga förståelsen. Fonologisk medvetenhetsträning är exempel på aktiviteter som främst gynnar den senare avkodningsfärdigheten medans övriga språkliga aktiviteter såsom högläsning, samtal med mera främst underlättar den senare språkförståelsen.

 

Referenslista

[1] Gough, P. & Tunmer, W. (1986). Decoding, reading, and reading disability. Remedial and Special Education, 7, 6–10.  

[2] Myrberg, M. & Lange, A. (2003). Konsensusprojektet, första rapportenStockholms universitet.

[3] Gough, P. & Tunmer, W. (1986). Decoding, reading, and reading disability. Remedial and Special Education, 7, 6–10.;

Hoover, W. A. & Gough, P. B. (1990). The Simple View of Reading. Reading and Writing: An Interdisciplinary Journal, 2, 127-160.;

Gustafson, S., Samuelsson, C., Johansson, E. & Wallmann, J. (2013). How simple is the simple view of reading? Scandinavian Journal of Educational Research, 57, 292-308.

[4] Buchweitz, A., Mason, R. A., Meschyan, G., Keller, T. A. & Just, M. A. (2014). Modulation of cortical activity during comprehension of familiar and unfamiliar text topics in speed reading and speed listening. Brain and Language, 139, 49–57.

[5] Wren, S. (2001). The Cognitive Foundations of Learning to Read: A Framework, Southwest Educational Development Laboratory. Austin TX. http://files.eric.ed.gov/fulltext/ED448420.pdf  (hämtad 2016-09-21).

[6] Glaser, D. & Moats, L. (2008). An Introduction to Language and Literacy. Sopris West Educational Services.

[7] Scarborough, H. S. (2001). Connecting early language and literacy to later reading disabilities: Evidence, theory, and practice. In S. Neuman & D. Dickinson (red.) Handbook for research in early literacy . New York: Guilford.